E som i dEmokrati.

Idag fick Mem 07 lära sig ett antal nya ord på bokstaven E: eDeltagande, eGovernance, eGovernment, e-förvaltning, e-tjänster, e-demokrati. Dagens föreläsare Annelie Ekelin är teknologie doktor i arbetsvetenskap och intresserar sig huvudsakligen för informatik och studerar samspelet mellan samhälle och teknik. Fokus under föreläsningen låg främst på ett av alla e-orden, nämligen: eDeltagande. En genomgående frågeställning var om det var någon skillnad mellan delaktighet och deltagande, sett främst mot offentliga verksamheter.

 

Annelie Ekelin menade att delaktighetsfrågor är ett brett perspektiv men att det som hon fann centralt var hur tekniken finns med som stöd och framförallt: hur pass delaktiga är vi att påverka och utveckla teknikstödet. Under sin forskning har hon bland annat studerat aktivistgrupper och hur de använder eDeltagande via exempelvis Facebook.

 

E-Deltagande betyder användargenerat innehåll på nätet, menade Annelie Ekelin. Med nya tekniklösningar finns det nya möjligheter för medborgare att vara delaktiga i offentliga verksamheters beslut. Istället för att ha ett möte i folkets hus för att höra synpunkter kan man använda sig av internet via exempelvis diskussionsforum, bloggar, chatt med politiker och internet baserade opinionsundersökningar. Detta behandlas i På väg mot medievärlden 2020 (2005). En av delförfattarna Lars Ilshammars synpunkter kretsar kring diskussionen kring den digitala utvecklingens påverkan på den offentliga sfären. Han menar att den viktigaste arenan för den demokratiska processen är det offentliga rummet. Där kan medborgare påverka den politiska dagordningen och framföra sina uppfattningar om gemensamma angelägenheter. Idag kan vi med andra ord se att genom eDeltagande har det offentliga rummet flyttat över till internet.

 

Lars Ilshammar (2005) diskuterar även två olika synsätt på förhållningen mellan demokrati och informationsteknik. Det ena synsättet, ett representativt, menar att den nya tekniken är ett redskap. Den ger löften om ett mer intimt förhållande mellan politiker och medborgare och har som förhoppning att klyftan mellan dessa ska minska. Även Annelie Ekelin beskrev detta då hon menade att medborgares medverkan är ett sätt att fördjupa demokratin och att det är en medveten strategi för att vinna förtroende. Det andra synsättet Ilshammar för fram förespråkar däremot en direktdemokrati där informationstekniken ses som en väsentlig komponent i demokratins funktion. Det är onödigt att gå via politiker och maktstrukturer enligt detta synsätt och de förespråkar bland annat folkomröstningar via internet. De etablerade politiska grupperna kan känna sig hotade om medborgare får utökade möjligheter att lägga sig i de traditionella beslutsprocesserna menar Ilshammar (2005).

 

Frågan kvarstår: Är vi delaktiga endast för att vi deltar? Om vi inte har möjlighet att också påverka deltagandets förutsättningar kan vi verkligen kalla det för delaktighet? Annelie Ekelin talade om eDeltagandets dubbelfunktion och menade att det i högsta grad öppnar upp för ett ökat deltagande men om det är styrt av ett redan skapat system blir delaktigheten kontrollerad. Om förutsättningarna för vårt deltagande redan är bestämda är vi inte aktiva enligt våra egna förutsättningar. Det kan tyckas bli ett spel för gallerierna där vi tror är med och deltar medan vi endast följer redan bestämda system. Jag anser att det i somliga frågor finns tendenser att politiker involverar allmänheten endast av den anledningen att det ”ska vara så”. Mitt svar på om deltagande och delaktighet är samma sak blir med bakgrund i föregående diskussion att nej det är inte samma sak. Om vi inte kan påverka hur vi ska delta är vi inte delaktiga, åtminstone inte på våra egna förutsättningar. Dock anser jag inte att själva deltagandet är mindre viktigt för det. Förhoppningsvis uttrycks min åsikt även om jag inte är med och påverkar hur jag framför den. Men i viss mån kanske det ändå kan forma mitt yttrande eftersom jag anpassar mig efter redan bestämda förutsättningar.

 

Frågan är om detta är något den vanlige ”Svensson” överhuvudtaget reflekterar över.

De flesta människor tror jag dessutom känner en skepsis mot deltagande eftersom de tror att de inte kan påverka och därför avstå ifrån att uttrycka sina åsikter. I den frågan tror jag att eDeltagande kan förändra, om det blir enklare att delta tror jag att fler människor kommer att göra det. Genom att söka och bearbeta information, genom samtal och debatter med andra skapar vi våra politiska uppfattningar menar Ilshammar (2005) och jag tror att internet i högsta grad fungerar som ett forum för detta. Jag tror även att valdeltagande hade blivit högre om vi hade haft e-röstning vid folkomröstningar. På något sätt tycker jag att det känns mer anonymt att rösta via internet även om det kanske kan bli en bugg i systemet som Annelie Ekelin förde fram som kritik. Jag röstade aldrig i det senaste valet om EU men jag är fullt övertygad om att jag hade gjort det om det varit möjligt på internet. Återigen dyker diskussionen upp om den förslappade människan som vill sköta allt genom internet som jag var inne på i mitt förra inlägg...

 

Men hur som helst tror jag absolut att eDeltagande endast är en fördel för oss. Internet ger människor en chans att göra sin röst hörd och det blir lättare att söka information om aktuella händelser och beslut. Förhoppningsvis leder det även till att bekväma människor som jag själv nästa gång är med och röstar...

 

Julia Luttrup


Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) (2005) På väg mot medievärlden 2020 Studentlitteratur

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0