Järnladys och Medelålders vita män.
Temat för den senaste i raden föreläsningar var Genus och Medier och Britt-Marie Ringfjord var inbjuden för att väcka problematiken kring temat. Britt-Marie Ringfjord är genusforskare och berättade engagerat om sitt ämne. En av hennes studier var av fotbollstjejer och hur de ser på sin egen roll och sitt medieanvändande.
Under föreläsningen fick vi inledningsvis en ordentlig teoretisk översikt om kvinnorörelsen och feminismen och för mig personligen var detta intressant eftersom jag inte varit fullt så insatt som jag hade velat vara. Att kvinnan genom historien haft sämre rättigheter är ett allmänt faktum men trots detta ändå blev jag förvånad över hur sent och nära inpå idag saker och ting har förändrats. När jag får ett tidsperspektiv är det lättare för mig att ta till mig informationen då jag kan föreställa mig hur exempelvis min mormor och farmor hade det. Den teoretiska överblicken var bra för att få en bakgrund till hur det är idag. Vi gick även igenom hur mansforskningen genom tiderna sett ut och Britt-Marie menade att istället för att forskningen forskas av män, skrivs det om män. Britt-Marie menade att med tanke på vår historia är det inte konstigt att samhället ser ut som det gör, mycket har gjorts men inte tillräckligt. Detta påverkar i sin tur mediebilden vilket jag kommer att diskutera nedan.
Britt-Marie Ringfjord hade som ståndpunkt att kön är något socialt konstruerat. Varje individ har både manliga och kvinnliga egenskaper och har möjlighet att utveckla båda av dessa egenskaper. Det som är avgörande är hur vi socialiseras in i samhället, det är genom omgivningen som vi socialiseras in i våra könsroller menade Britt-Marie. Jag tror likt Britt-Marie att det i varje kultur finns olika könskoder och förväntningar som talar om hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper som krävs för att uppfattas som ett visst kön. De olika rollerna är enligt min mening endast uppfattningar och inte något som är givet av naturen. Visserligen är det enligt forskning visat att män och kvinnor bär olika egenskaper, men jag tror inte att det ena utesluter det andra och mycket ligger nog i att samhället och omgivningen skapar förväntningar för hur könen ska bete sig. Samtidigt tycker jag inte att det är något fel att skilja på kvinnor och män. Vi är olika och det är inget fel med att inte vara lika. Det som blir problematiskt är när man lägger värderingar i de olika könen och höjer det ena framför det andra. Jag tycker att det är en svår diskussion eftersom det är problematiskt att skilja på om man diskuterar kön, könsroll eller könskod. Mycket beror även på i vilket sammanhang man diskuterar.
Vilken roll har då media i detta? Britt-Marie menade att eftersom flera av de stora medieföretagen genom tiderna har ägts av män är det inte konstigt att det är mest män som syns i media. I boken Media och Demokrati (2004) diskuterar Gunilla Jarlbro det faktum att kvinnor är underrepresenterade i medier. Hon stödjer sig på en rad undersökningar som visar att det generellt sett är medelålders vita män som får uttrycka sig i media, de har enligt Gunilla Jarlbro ett tolkningsföreträde när det gäller hur samhällsfrågor ska gestaltas.
Jag anser att kvinnor och män skildras olika i media beroende på sammanhang. Om man ska analysera olika bilder i media kan man se hur medieföretag väljer att representera personerna. Britt-Marie visade flera exempel på bilder ur tidningar och hur just den bildsättningen signalerade något om mannen eller kvinnan i inslaget. Media har en viktig roll när det gäller att föra fram verkligheten tycker jag. Med en viss typ av bild eller rubrik sättning i en tidningar kan innebörden te sig olika. Vilket vi diskuterade i vår förra kurs Organisation och kommunikation brukar media exempelvis framställa manliga och kvinnliga chefer på olika sätt: Om en chef i ett företag som omnämns i media är en kvinna brukar detta ofta påpekas med att säga ”den kvinnliga chefen på företaget” men om det är en man skrivs det ofta endast ”chefen på företaget..”. Kvinnor tenderar även att få olika smeknamn i form av ”järnladyn” eller ”Madame Saddam” när en stark kvinna är i chefs position. Män som uppfattas som mindre manliga får tvärtom epitet som påvisar att kvinnliga egenskaper är svaghetstecken. Jag tycker bilderna som visas i media påverkar attityder i samhället är något som de flesta människor tar intryck av. Därför har media ett stort ansvar när det gäller att förändra de, enligt mig, förlegade könsrollerna. Även Gunilla Jarlbro (2004) är inne på detta spår och drar en parallell till Gerbners Kultivationseffekter. Innebörden av dessa är att ju mer en person exempelvis tillbringar framför tv:n desto troligare är det att personen anammar den verklighetsuppfattning som förmedlas på Tv:n. Eftersom dessa bilder inte stämmer överens med verkligheten menar Gerbner att tv skapar en underlig värld. Kritiken mot dessa effekter är att det givetvis inte går att se individen som isolerad där alla influenser kommer ifrån tv. Men ändock tycker jag att det går att se att medierna har en nyckelroll när det gäller människors verklighetsuppfattning eftersom de har en väsentlig roll i de flesta människors liv. Som jag tidigare påpekade är kön en social konstruktion som påverkas av omgivningen, och media är i högsta grad delaktig i den omgivningen tror jag.
Britt-Maries föreläsning tror jag väckte diskussioner som många av oss inte tänkt på tidigare och jag tror det är viktigt för oss framtida media managers att vara medvetna om genusfrågor när det gäller medieproduktion. Eftersom vi är de framtida cheferna inom media blir det upp till oss att arbeta för mer jämlikhet.
Julia Luttrup
Nord, Lars och Strömbeck, Jesper (2004) Medierna och demokratin. Studentlitteratur