memorerat

Eva Jönssons andra föreläsning handlade om Informationsfrihet och offentlighetsprincipen. Hon påpekade att det är en grundläggande princip att vi ska kunna ta del utav officiella handlingar. Kanske är det ännu viktigare att journalister besitter denna kunskap, men för oss som ska arbeta på management nivå blir det även relevant. Vi måste kunna stötta våra anställda i att de har rätt att få handlingar utlämnade.

Myndigheter har olika service skyldigheter. Enligt Tryckfrihetsförordningen ska de lämna ut allmän och offentlig handling på stället, helst genast. Om en kopia ska skickas ut ska detta helst ske samma dag. En myndighet får i princip aldrig säga att de inte har tid. För att alla regler ska gälla måste handlingarna både vara allmänna och offentliga. Hur detta avgörs finns olika kriterier. Vid ett juridiskt problem, exempelvis huruvida en myndighet är skyldig att lämna ut en viss handling, måste man börja bena i problemet från början. För det första bör det undersökas om handlingen överhuvudtaget är allmän. En handling i sig kan för det första ha vilken teknisk form som helst - allt som kan bära information kan även rymma en allmän handling (Olsson, 2006). Nästa steg är om handlingen är förvarad, har myndigheten tillgänglighet till handlingen? Detta innebär en begränsningsregel. När det gäller handlingar i pappersform är det ganska lätt att avgöra men huruvida handlingar i databaser är tillgängliga är svårare att bestämma (Olsson, 2006). En handling kan även, som Eva Jönsson påpekade, befinna sig på vift för tillfället - exempelvis vara hemma hos någon tjänsteman som gör en tillfällig bedömning. Handlingen anses ändå förvarad även om den inte finns i själva myndighetsbyggnaden. Vidare kan handlingen antingen vara inkommen eller upprättad. När en handling räknas som inkommen blir den därmed allmän, så fort den anländer till myndigheten (Olsson, 2006). En upprättad handling ska antingen ha expedierats, slutbehandlats eller justerats för att de ska ses som allmänna. Om kriterierna uppfylls ska handlingen lämnas ut. Det kan bli problematiskt om den allmänna handlingen anses vara hemlig, då kan den vara sekretessbelagd. Detta menar Eva Jönsson är en bedömningsfråga och man måste alltid låta myndigheten göra en sekretessbedömning.

Något som jag har lärt mig genom föreläsningen och casediskussion är att det är viktigt att börja i det juridiska problemet för att sedan tillämpa på verkligheten istället för direkt dra slutsatser. Jag har även förstått man ska stå på sig när man ska hämta ut allmänna och offentliga handlingar eftersom myndigheter i flera fall begår fel och inte vill lämna ut dem. Har man då kunskaper om sina rättigheter är det nog lättare att våga stå fast vid sin sak och inte ge sig.

Det var nog det från den juridiska världen än så länge...

Julia Luttrup

Olsson, Anders R (2006) Yttrandefrihet och tryckfrihet - Handbok för journalister. Studentlitteratur.

Ett avsnitt i kursen medier och samhälle handlar om Medierelaterad Juridik. För att belysa detta ämne har Universitetsadjunkten Eva Jönsson vid två tillfällen föreläst om olika aspekter inom juridiken som kan vara användbara för oss blivande media managers. Vi har även fått fördjupa oss i olika caseuppgifter och en större seminarieuppgift för att på bästa sätt bekanta oss med det juridiska tankesättet.

Den första föreläsningen handlade om Yttrandefrihet och Tryckfrihet.

Tryckfrihet : Avsikten med Tryckfrihetsförordningen är att garantera ”ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning”. Lagen ger medborgarna rätt att i tryckt skrift ”yttra sina tankar och åsikter...”. (Olsson, 2006 sid. 21)

Yttrandefrihet: Lagen garanterar svenska medborgare rätten att yttra sig fritt i ”ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar, och andra tekniska ljudupptagningar”. (Olsson, 2006 sid. 24)

I Sverige tas detta ofta för givet tror jag men få känner nog till hur det verkligen ligger till. Vi har rätten att yttra oss och att skaffa oss information, men yttrandefriheten är relativ. När det gäller att skydda rikets säkerhet eller den personliga integriteten finns det restriktioner i lagen. Eva Jönsson påpekade att lagarna fungerar både som skydd och kontroll och att det inte finns någon given ordning när det gäller lagarnas innehåll, de skiftar allt eftersom de behövs. De skiftar i tid, samhälle, kultur, geografi, klimat, teknisk utveckling. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer och sker. Framförallt när det gäller den tekniska utvecklingen tror jag att man inom media branschen måste hänga med. Vad som gäller på internet är idag exempelvis omstritt eftersom man inte riktigt vet under vilken lag det ska lyda. Den diskussion som jag tyckte var intressant var vad som gäller på bloggar. Jag skrev uppsats om bloggar som marknadsföringskanal och därför blev det tyckte jag intressant att se innehållet på bloggar ur det lagliga perspektivet.

När det gäller brott är det ofta klurigt under vilken lag som brottet hamnar. Hamnar det under Regeringsformen, yttrandefrihetgrundlagen eller är det tryckfrihetsförordningen? Skillnaderna är inte alltid självklara. Brott på internet faller exempelvis under regeringsformen och skyddas inte helt under yttrandefrihetsgrundlagen. Dock har det skapats databasregler som bidrar med skydd under vissa omständigheter. Det är tekniken bakom som avgör vilken regel som är gällande. Skyddet gäller däremot endast vissa specifika medieföretag. Exempelvis kan en blogg på aftonbladet innefattas av lagstiftningen så länge den inte är interaktiv. Andra bloggar, såsom den här faller inom regeringsformen. Men det finns också en databasregel för enskilda som inte tillhör något specifikt media. Så länge det finns en ansvarig utgivare för materialet får de skydd. Detta berättar Eva Jönsson utnyttjas i flera fall av extremistiska grupper som hänger ut personuppgifter på sina hemsidor och kommer undan med det. Så länge det finns en ansvarig utgivare som kan bestraffas för det får de yttrandefrihet.

Det där med ensamansvar är en av Yttrandefrihetens särskilda ansvarsregler: att det finns en på förhand ansvarig utgivare som har ett objektivt ansvar, det har inget att göra med vem som begått ett brott eller vem som har avsikt att göra det. Den ensamansvarige befriar gärningsman och alla andra inblandade från ansvar. Där finns en väsentlig skillnad från Regeringsformen - där gärningsmannen blir ansvarig. Om vi återkopplar detta till en blogg återigen blir bloggaren skyldig för ett brott om denne exempelvis säger kränkande saker på sin blogg (eftersom internet ligger under Regeringsformen). Såvida inte man har en blogg enligt databasregeln då ensamansvarig blir ansvarig. Har man en blogg på en hemsida med utgivningsbevis blir bloggaren också fri från ansvar.

Jag tycker att det är intressant med alla kryphål som det finns i juridiken och det är samtidigt skrämmande att det finns grupper i samhället som försöker utnyttja varenda en av dem. Vi som ska arbeta inom mediebranschen bör ha god kännedom om vad som faktiskt är tillåtet och inte och hur djungeln av lagar bör tillämpas. Jag tror att det mest relevanta är att få en översiktsbild över hur lagarna hänger ihop och vad som hör till vad. Det är nog viktigt att inse att det aldrig finns något definitivt inom juridikens värld, allt beror på hur det tolkas och i vilket sammanhang.

Julia Luttrup

Olsson, Anders R (2006) Yttrandefrihet och tryckfrihet - Handbok för journalister. Studentlitteratur.