Informationsberoende? Javisst!

Idag var det dags för Fredrik Hertzman att hålla en av sina två föreläsningar om det digitala samhället. Temat för den första föreläsningen var vilken inverkan som informationsteknologi har på oss och hur det påverkar vår samhällsutveckling?

 

Hertzman tog utgångspunkt i 90-talets IT-bubbla och förklarade att det fanns stora förväntningar på informationen och den nya teknologin. Det som drev på den ekonomiska bubblan var att det fanns en uppfattning att det var brist på utrymme på internet och att det endast fanns plats för ett fåtal aktörer. Alla ville ha en del utav internet-kakan och det blev en kapplöpning för att inte slås ut. Hertzman påpekade att flera utav visionerna som uppkom under ”bubblan” har blivit en självklarhet idag. Internet är inte en övergående trend utan snarare något som har stor betydelse för hur vi lever och organiserar våra liv, vilket jag även fört fram i tidigare inlägg.

 

Det är egentligen ganska oroväckande hur pass beroende vår generation har blivit av internet och den ständiga tillgängligheten på information. Någon i klassen påpekade idag på lektionen att hon inte ens hade klarat sig 2 dygn utan tillgång till internet. Jag vet inte om jag personligen är så pass beroende av internet och de sociala medierna men helt klart är det en stor del av min vardag.

 

Utvecklingen har i högsta grad påverkat vårt samhä lle och förändrat det från hur det var förr. Hertzman menade dock att det inte var den nya teknologin i sig som var förändringsfaktorn utan det är vår användning av tekniken som ändrar samhället. Förändringen är tydlig, det räcker att man går tillbaka en generation så kan man se olikheter. Jag har ofta helt olika tankar kring internet än mina föräldrar. Eftersom jag är van vid datorer och internet går det såklart fortare för mig att lära mig de nya innovationerna. Det märks väldigt tydligt när föräldrarna ringer och ber om hjälp med datorn eller internet då det känns som vi talar helt olika språk och något som är helt självklart för mig är helt omöjligt att förstå för dem. I vår generation är vi nog mer tekniskt allmänbildade när det gäller internet, vilket inte är så konstigt eftersom vi är uppväxta med den utvecklingen. Jag personligen har slutat att bli förvånad över nya tekniska innovationer och tänker sällan ” nu kan man väll inte utveckla det något mer”.

 

Under föreläsningen fick Hertzman oss att fundera över hur våra förutsättningar för kommunikation ser ut och hur det påverkar mig i mitt sätt att leva och mina möjligheter i samhället. Jag är ständigt uppkopplad och tror jag kommunicerar hela tiden (you can not, not communicate...) faktiskt. Via min iphone når jag internet var jag än är och kan skicka ut meddelanden om vad jag håller på med just nu på twitter, skicka sms/mms till min familj och vänner och samtidigt ha full koll på alla som jag är vän med på facebook: ungefär 236 personer. Oftast sker det utan att jag ens reflekterar över det. Att inte uppdatera sin facebook eller twitter kommunicerar också något, dock inte lika tydligt.

 

Att information är ständigt tillgängligt tror jag gör oss både lata och stressade. Lata på så sätt att vi blir otåliga när information tar lång tid då vi är vana att den färdas ganska snabbt. Samtidigt blir vi stressade av att hela tiden hålla sig uppdaterad. Har man inte besökt sin facebook på några dagar kan det kännas som man går miste om en massa information. Egentligen gör man givetvis inte det, det har snarare blivit en vanemässigt beteende.

 

Kristina Sabelström Möller (2005) menar i boken på väg mot medievärlden 2020 att vårt informationsbehov kan delas in i tre olika kategorier: Känslomässiga (trevligt att veta) , Funktionella (nödvändigt att veta) och påverkansbehov (reklam och propaganda). Jag skulle vilja säga att våra internet vanor, såsom facebook, främst fyller de känslomässiga behoven. Det är inte information som vi måste veta eller som har någon avgörande roll utan snarare information som stillar vår nyfikenhet och behovet av tillhöra en viss social grupp i samhället (Sabelström Möller, 2005).

 

Det positiva med vårt informationssamhälle är att det underlättar kommunikationen med vänner och familj. Framförallt med personer som befinner sig utanför Sverige. Jag tror även att jag håller kontakten bättre med personer via internet eftersom det är enkelt att ta kontakt där, det blir inte lika seriöst som att ringa ett samtal eller skriva ett brev. Baksidan är att kontakterna blir allt mer ytliga, en vänskaplig kontakt över internet betyder kanske inte samma sak i verkligheten. Hertzman var inne på detta spår och talade om den virtuella miljön vs den fysiska. Jag tror att människor kan vara helt olika i de två världarna och att den virtuella världen kan vara en möjlighet för personer som inte har ett stort socialt umgänge i den fysiska världen.

 

Det som jag ser som negativt är att det stora informationsutbudet kan bidra till att det är svårt att se vad som är sanning eller ej. Vilken information går det att lita på? Ett hinder som går att se är att företag kan ha svårt att nå ut med just sin information och hävda sig i konkurrensen. Det är ett problem med vad som ska skickas ut och till vem. Idag skräddarsys informationen i högre grad till varje individ och jag tar endast emot budskap som är relevanta för just mig. Urvalet baseras på mina tidigare val vilket leder till en specificering av de meddelanden som riktas mot mig. Detta kan i och för sig vara positivt då man ofta vill spärra bort bruset, samtidigt blir man ofta blind i det totala utbudet och går kanske miste om nya influenser.

 

Jag tror att det är väldigt individuellt vilka förutsättningar man har för kommunikation. Eftersom vi pluggar media är information en självklarhet och teknologiska innovationer välkomnas. Om man ska arbeta i mediebranschen tror jag att det är en förutsättning att man har koll på utvecklingen i det digitala samhället men även dess effekter. Lika viktigt tror jag dock att det är att ha insikt om att inte alla människor har samma intresse eller förståelse. I framtiden tror jag dock inte att det kommer att vara en lika stor klyfta mellan generationerna när det gäller teknik som det är idag. Jag hoppas åtminstone att jag när jag blir gammal inte kommer att behöva fråga mina barn hur framtidens teknologi fungerar...

 

Nästa vecka kommer Fredrik Hertzman ha ytterligare en föreläsning om det digitala samhället och ge oss memare lite fler funderingar kring informationssamhället och hur vi förhåller oss till den.



Julia Luttrup




 

Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) (2005) På väg mot medievärlden 2020 Studentlitteratur

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0