memorerat

Att framtiden är oviss för Public Service slog Olof Hultén fast på sin föreläsning. Är det samhället som påverkar mediesystemet? eller är det tvärt om? Public Service är ett resultat av hur man kan se på samhället. Samhällets uppbyggnad är det som påverkar mediestrukturen som mest. Samtidigt bidrar tekniska förändringar till nyskapande inom mediestrukturen som i sin tur förändrar samhället. Den utgångspunkt som Olof Hultén hade var att Public Service i grund och botten var en politisk och ideologisk affärsmodell. Han påpekade dock att det inte endast var en modell utan flera olika. De har utvecklats eftersom människan tycker att det är viktigt med olika typer av innehåll.

Olof Hultén gav en informationsrik historisk återblick på begreppet och fenomenet Public Service men även hur det fungerar i andra länder. Med detta i bagaget fortsatte han presentera argument till försvar för Public Service, ett system som så ofta får utstå kritik. De tre främsta argumenten för Public Service var för det första att den kommersiella marknaden inte klarar eller motsvarar samhällets behov av medietjänster. För det andra behövs Public Service för att kunna lyfta fram nationell kultur politik. För det tredje behövs Public Service finansiering eftersom små och stora länder har olika förutsättningar.

Jag tycker att det är viktigt med Public Service även om jag ärligt talat ofta zappar förbi de program som visas på SVT. Den största anledningen enligt mig är att Public Service kanaler behövs som ett motvikt till de kommersiella kanalerna. Det måste, i det totala utbudet, finnas en möjlighet att välja bort kommersialismen. Även om inte exempelvis SVT:s allra smalaste program får så många tittare finns programmet där för dem som faktiskt vill se. Jag tror även att de mer udda programmen kan inspirera till att uppskatta mer kvalitet i programmen jämfört med betalkanalernas. Hadenius och Weibull (2003) menar att det inte bara är public service kanaler som tar efter de kommersiella kanalerna utan kommersiell Tv påverkas även av den programstandard som public service Tv har. De har ett positivt inflytande på varandra anser jag och bidrar till en större frihet för tittarna. Jag tror att ett stort misstag kritikerna till Public Service gör är att jämföra utbudet med de kommersiella kanalernas. Eftersom exempelvis SVT och kanal 5 har helt olika målsättningar blir det enligt mig ganska orelevant att jämföra deras tablåer och mena att den ena är bättre eller mer tilltalande. Då är vi nere på tyckande och smak nivå, vilket inte hör till diskussionen enligt mig. På bästa sändningstid tenderar innehållet att likna varandra men det finns fortfarande skillnader i innehållsprofilerna (Hadenius & Weibull, 2003).

Under föreläsningen förde Olof Hultén fram den tekniska omvandlingen och hur Internet påverkar inte bara Public Service utan även de kommersiella medierna. Jag tyckte att denna fråga var intressant eftersom Internet idag inte endast är en ”fluga” (som VD för posten först trodde...) utan ett påverkande medium som i högsta grad förändrat vårt samhälle. McChesney (2001) går så långt att han påstår att dess betydelse är lika stor som den industriella revolutionen. En studie visade att olika medier påverkas på olika sätt av Internet, vilket i och för sig inte förvånade mig nämnvärt. För Tv kan webb-tv:s framväxt vara negativt eftersom det snarare tar över Tv:n än blir en förlängning av den. För radio däremot blir webbradion en förlängd distribution av kanalerna men även ett tillfälle att starta nya kanaler, vilket är svårare på webbtv tror jag. En skillnad har i denna fråga uppstått mellan Public Service kanaler och de kommersiella. Det har visat sig att public service kanalerna i större utsträckning lyckats använda internet som tillgång istället för att se det som ett hot. I den svåra kampen mot Internet har både SR och SVT vunnit, de har dragit ifrån när det gäller webb-tv och webb-radio. En tänkbar förklaring är att idén om Public Service går hand i hand med att det inte kostar något. Jag tror att både SVT och SR gör rätt i att satsa på Internet. Eftersom SVT finansieras med licensavgifter blir det som om SVT ger lite mer för pengarna genom att ha webb-tv (SVT-play) tycker jag.

En intressant fråga inför framtiden är hur man ska göra med finansieringen av tjänster på internet. Troligtvis kan det vara så att anledningen till varför nättjänster växt sig stort är att den är gratis (Hadenius & Weibull, 2003). Frågan blir extra viktigt när det kommer till tidningar på nätet. Istället för att köpa en tidning kan man läsa den på internet, vilket enligt mig kan komma bli den tryckta tidningens död. Jag anser att människor idag har blivit fixerade vid att inte behöva betala för saker, vilket i sig inte är så konstigt eftersom det mesta går att få tag på gratis på internet - lagligt eller ej. Olof Hultén menade att skulle krävas att hela medievärlden gick tillsammans för att förändra. Alla tidningar måste samtidigt börja ta betalt för sina nyheter på internet om det överhuvudtaget skulle fungera. Jag har inget konkret förslag för hur detta skulle kunna genomföras men jag är övertygad att vi i framtiden inte kommer att kunna ha samma gratis tillgång på medieprodukter på internet ...men den diskussionen kan bli ett helt annat blogginlägg!

Julia Luttrup

Hadenius, Stig Weibull, Lennart (2003)  Massmedier - en bok om press, radio & TV Albert Bonniers Förlag

Mcchesney, Robert W (2001)  All makt åt medierna eller Ge folk vad de vill ha? Bokförlaget DN