memorerat

Efter 13 blogginlägg och en hel del nya tankar i huvudet börjar kursen medier och samhälle närma sig slutet. Bloggen är fylld av mina reflektioner kring föreläsningarna, kurslitteraturen och andra infallsvinklar som jag tyckt varit relevanta inom medievärlden. Jag hoppas att den som läser bloggen blir intresserad och själv börjar fundera kring bloggens olika ämnen.

Kursen Medier och Samhälle har varit en förhållandevis tidskrävande kurs. Till skillnad från andra kurser där det är en tenta i slutet har denna kurs ständigt gjort sig påmind. Eftersom man har reflekterat i bloggen efter varje föreläsning har alla ämne fått tid att gro lite i huvudet. När det är tentaplugg är det lätt att man endast fokuserar på vissa delar. Det som jag tycker varit mest givande har varit att det har varit ens egna tankar som stått i centrum, jag tror att det är viktigt att själv skapa sig en uppfattning i olika ämnen för att man ska kunna ta till sig dem. För mig har bloggandet inneburit att jag oftast fortsatt fundera även efter inlägget publicerats och då kunnat koppla ämnet till andra aktuella händelser i medievärlden.

Det som inspirerat mig mest i föreläsningarna har varit att lyssna på teorier om framtiden och sådant som pågår just nu, som vi själva är en del av. Det har fått mig att fundera över sådant som jag ofta tar för givet gällande media, exempelvis hur vårt medieanvändande påverkar samhället som helhet och vilka effekter det kan få för framtiden.

Jag tycker att denna kursen varit en bra förberedelse inför vårt kommande arbetsliv eftersom vi gått igenom så pass många olika ämnen. Det har gett oss flera olika aspekter kring branschen som vi sedan kommer arbeta inom. För mig har det varit både nyttiga och inspirerande veckor av bloggande!

Ser fram emot feedback och kommentarer kring vad jag har skrivit!

Julia Luttrup

Idag fick Mem 07 lära sig ett antal nya ord på bokstaven E: eDeltagande, eGovernance, eGovernment, e-förvaltning, e-tjänster, e-demokrati. Dagens föreläsare Annelie Ekelin är teknologie doktor i arbetsvetenskap och intresserar sig huvudsakligen för informatik och studerar samspelet mellan samhälle och teknik. Fokus under föreläsningen låg främst på ett av alla e-orden, nämligen: eDeltagande. En genomgående frågeställning var om det var någon skillnad mellan delaktighet och deltagande, sett främst mot offentliga verksamheter.

Annelie Ekelin menade att delaktighetsfrågor är ett brett perspektiv men att det som hon fann centralt var hur tekniken finns med som stöd och framförallt: hur pass delaktiga är vi att påverka och utveckla teknikstödet. Under sin forskning har hon bland annat studerat aktivistgrupper och hur de använder eDeltagande via exempelvis Facebook.

E-Deltagande betyder användargenerat innehåll på nätet, menade Annelie Ekelin. Med nya tekniklösningar finns det nya möjligheter för medborgare att vara delaktiga i offentliga verksamheters beslut. Istället för att ha ett möte i folkets hus för att höra synpunkter kan man använda sig av internet via exempelvis diskussionsforum, bloggar, chatt med politiker och internet baserade opinionsundersökningar. Detta behandlas i På väg mot medievärlden 2020 (2005). En av delförfattarna Lars Ilshammars synpunkter kretsar kring diskussionen kring den digitala utvecklingens påverkan på den offentliga sfären. Han menar att den viktigaste arenan för den demokratiska processen är det offentliga rummet. Där kan medborgare påverka den politiska dagordningen och framföra sina uppfattningar om gemensamma angelägenheter. Idag kan vi med andra ord se att genom eDeltagande har det offentliga rummet flyttat över till internet.

Lars Ilshammar (2005) diskuterar även två olika synsätt på förhållningen mellan demokrati och informationsteknik. Det ena synsättet, ett representativt, menar att den nya tekniken är ett redskap. Den ger löften om ett mer intimt förhållande mellan politiker och medborgare och har som förhoppning att klyftan mellan dessa ska minska. Även Annelie Ekelin beskrev detta då hon menade att medborgares medverkan är ett sätt att fördjupa demokratin och att det är en medveten strategi för att vinna förtroende. Det andra synsättet Ilshammar för fram förespråkar däremot en direktdemokrati där informationstekniken ses som en väsentlig komponent i demokratins funktion. Det är onödigt att gå via politiker och maktstrukturer enligt detta synsätt och de förespråkar bland annat folkomröstningar via internet. De etablerade politiska grupperna kan känna sig hotade om medborgare får utökade möjligheter att lägga sig i de traditionella beslutsprocesserna menar Ilshammar (2005).

Frågan kvarstår: Är vi delaktiga endast för att vi deltar? Om vi inte har möjlighet att också påverka deltagandets förutsättningar kan vi verkligen kalla det för delaktighet? Annelie Ekelin talade om eDeltagandets dubbelfunktion och menade att det i högsta grad öppnar upp för ett ökat deltagande men om det är styrt av ett redan skapat system blir delaktigheten kontrollerad. Om förutsättningarna för vårt deltagande redan är bestämda är vi inte aktiva enligt våra egna förutsättningar. Det kan tyckas bli ett spel för gallerierna där vi tror är med och deltar medan vi endast följer redan bestämda system. Jag anser att det i somliga frågor finns tendenser att politiker involverar allmänheten endast av den anledningen att det ”ska vara så”. Mitt svar på om deltagande och delaktighet är samma sak blir med bakgrund i föregående diskussion att nej det är inte samma sak. Om vi inte kan påverka hur vi ska delta är vi inte delaktiga, åtminstone inte på våra egna förutsättningar. Dock anser jag inte att själva deltagandet är mindre viktigt för det. Förhoppningsvis uttrycks min åsikt även om jag inte är med och påverkar hur jag framför den. Men i viss mån kanske det ändå kan forma mitt yttrande eftersom jag anpassar mig efter redan bestämda förutsättningar.

Frågan är om detta är något den vanlige ”Svensson” överhuvudtaget reflekterar över.

De flesta människor tror jag dessutom känner en skepsis mot deltagande eftersom de tror att de inte kan påverka och därför avstå ifrån att uttrycka sina åsikter. I den frågan tror jag att eDeltagande kan förändra, om det blir enklare att delta tror jag att fler människor kommer att göra det. Genom att söka och bearbeta information, genom samtal och debatter med andra skapar vi våra politiska uppfattningar menar Ilshammar (2005) och jag tror att internet i högsta grad fungerar som ett forum för detta. Jag tror även att valdeltagande hade blivit högre om vi hade haft e-röstning vid folkomröstningar. På något sätt tycker jag att det känns mer anonymt att rösta via internet även om det kanske kan bli en bugg i systemet som Annelie Ekelin förde fram som kritik. Jag röstade aldrig i det senaste valet om EU men jag är fullt övertygad om att jag hade gjort det om det varit möjligt på internet. Återigen dyker diskussionen upp om den förslappade människan som vill sköta allt genom internet som jag var inne på i mitt förra inlägg...

Men hur som helst tror jag absolut att eDeltagande endast är en fördel för oss. Internet ger människor en chans att göra sin röst hörd och det blir lättare att söka information om aktuella händelser och beslut. Förhoppningsvis leder det även till att bekväma människor som jag själv nästa gång är med och röstar...

Julia Luttrup

Idag var det dags för Fredrik Hertzman att hålla sin andra föreläsning som var en direkt fortsättning på den föregående kring det digitala samhället. Det som diskuterades var i stora drag hur internet har påverkat massmedierna och hur internets framväxt påverkat mediebranschen. Både företag och konsumenter är inte längre beroende av tid och rum då handel och verksamheter kan skötas genom internet. Vi diskuterade även vad som idag ger oss gemensamma referensramar eftersom Radio och Tv inte längre har den starka roll i de svenska hemmen som dessa medier haft förut. I

Hertzman menade att Massmedier är dåliga på att ge ett brett utbud till en användare medan internet just har denna styrka. Vidare påpekade Hertzman något intressant: Idag har det vid sidan av den kommersiella hitmarknaden uppstått olika nischmarknader. De kompletterar mainstreammarknaden och kan tillgodose speciella intressen. Förr, menade Hertzman, att det i princip var en jakt på allt som luktade ”hit” och alla ville ha del av samma framgångsrecept. Det som faktiskt kom ut på marknaden blev alltså det som var mainstream och något som appellerade till en bred massa – och de nischade intressena åsidosattes. Idag har förutsättningarna förändrats. ”Hittarna” finns kvar på markanden, men även smalare alternativ erbjuds. Denna pågående trend stödjs i boken ”Medier och Demokratin” där Lars Nord (2004) hävdar att medieinnehållet som förenar blir ovanligare och medieinnehållet som delar upp blir allt vanligare. Nya medier idag riktar sig inte längre till en bred publik utan fokuserar på publikens olika livsstilar och individuella preferenser.

En förklaring till framgångarna med nischmarknader menade Hertzman var bland annat att butiker flyttar över på nätet och på så sätt minskar kostnaderna. De kan ha ett stort lager med brett utbud utan att lagerkostnaderna blir för stora. Därför kan små butiker med nischade produkter även etablera sig, vilket inte hade fungerat om de endast haft en fysisk butik.

Idag rör vi oss allt mer ifrån mainstream. Vi vill själva styra vårt medieanvändande och behöver varken radio eller tv tablåer. Istället för att lyssna på radio skapar vi våra egna listor på Spotify och istället för att vänta på sitt favorit program på tv kan vi se avsnitten på kanalernas webbtv eller streama programmet från utländska sidor (nedladdning finns givetvis också.. men om vi ska se till den lagliga aspekten.) Vårt medieanvändande blir allt mindre beroende av tid och rum. Lars Nord (2004) nämner begreppet ”live journalism” i diskussionen kring detta och menar att innehållet i media idag utspelar sig i realtid.

Istället för att välja det alternativ som den breda massan väljer tenderar människor alltså att istället följa sin egen smak, detta eftersom de smala alternativen (exempelvis gällande musik) finns mer lättillgängliga. Jag började fundera på detta resonemang i en mode kontext. Idag tycker jag att det har växt fram en ganska motsägelsefull tillvaro när det gäller mode. Samtidigt som de modemedvetna försöker att ha en egen stil tycker jag att det aldrig har funnits så många som ska berätta vad som gäller inom mode. De senaste åren har det formligen exploderat fram olika modebloggar och nästan alla kvällstidningar har en modebilaga. Om de stora modebloggarna skriver om en produkt som de tycker passar sin personliga stil är det tusentals tjejer (även inklusive mig ska jag erkänna) som tar efter detta och försöker göra det till sin egna speciella stil. I slutändan ser alla precis likadana ut och då är vi alla mainstream även vi kanske känner oss personliga och inte vill medge det.

Hertzman var inne på detta spår och menade att det finns filter som tar bort bruset och fungerar som rådgivare för oss. Han berättade att man brukar tala om både för och efterfilter. Men skillnaden idag är att filtren idag inte är gatekeepers, alla produkter kommer ut på marknaden men det finns vissa aktörer som gör att vi kan hitta rätt i de stora informationsmängderna. Jag tror att bloggvärlden är ett av de främsta filtren, åtminstone när det kommer till mode.

Att vi inte längre är beroende av tid och rum när det gäller medieanvändande tycker jag är något positivt. Tjänster som Spotify och Voddler tror jag är ett vinnande koncept idag. Trots detta tror jag ändå på massmedier såsom Tv och Radio. De kommer inte att dö ut, snarare fortsätta att anpassa sig efter människors nya medievanor.

Julia Luttrup

Nord, Lars och Strömbeck, Jesper (2004) Medierna och demokratin. Studentlitteratur

Temat för den senaste i raden föreläsningar var Genus och Medier och Britt-Marie Ringfjord var inbjuden för att väcka problematiken kring temat. Britt-Marie Ringfjord är genusforskare och berättade engagerat om sitt ämne. En av hennes studier var av fotbollstjejer och hur de ser på sin egen roll och sitt medieanvändande.

Under föreläsningen fick vi inledningsvis en ordentlig teoretisk översikt om kvinnorörelsen och feminismen och för mig personligen var detta intressant eftersom jag inte varit fullt så insatt som jag hade velat vara. Att kvinnan genom historien haft sämre rättigheter är ett allmänt faktum men trots detta ändå blev jag förvånad över hur sent och nära inpå idag saker och ting har förändrats. När jag får ett tidsperspektiv är det lättare för mig att ta till mig informationen då jag kan föreställa mig hur exempelvis min mormor och farmor hade det. Den teoretiska överblicken var bra för att få en bakgrund till hur det är idag. Vi gick även igenom hur mansforskningen genom tiderna sett ut och Britt-Marie menade att istället för att forskningen forskas av män, skrivs det om män. Britt-Marie menade att med tanke på vår historia är det inte konstigt att samhället ser ut som det gör, mycket har gjorts men inte tillräckligt. Detta påverkar i sin tur mediebilden vilket jag kommer att diskutera nedan.

Britt-Marie Ringfjord hade som ståndpunkt att kön är något socialt konstruerat. Varje individ har både manliga och kvinnliga egenskaper och har möjlighet att utveckla båda av dessa egenskaper. Det som är avgörande är hur vi socialiseras in i samhället, det är genom omgivningen som vi socialiseras in i våra könsroller menade Britt-Marie. Jag tror likt Britt-Marie att det i varje kultur finns olika könskoder och förväntningar som talar om hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper som krävs för att uppfattas som ett visst kön. De olika rollerna är enligt min mening endast uppfattningar och inte något som är givet av naturen. Visserligen är det enligt forskning visat att män och kvinnor bär olika egenskaper, men jag tror inte att det ena utesluter det andra och mycket ligger nog i att samhället och omgivningen skapar förväntningar för hur könen ska bete sig. Samtidigt tycker jag inte att det är något fel att skilja på kvinnor och män. Vi är olika och det är inget fel med att inte vara lika. Det som blir problematiskt är när man lägger värderingar i de olika könen och höjer det ena framför det andra. Jag tycker att det är en svår diskussion eftersom det är problematiskt att skilja på om man diskuterar kön, könsroll eller könskod. Mycket beror även på i vilket sammanhang man diskuterar.

Vilken roll har då media i detta? Britt-Marie menade att eftersom flera av de stora medieföretagen genom tiderna har ägts av män är det inte konstigt att det är mest män som syns i media. I boken Media och Demokrati (2004) diskuterar Gunilla Jarlbro det faktum att kvinnor är underrepresenterade i medier. Hon stödjer sig på en rad undersökningar som visar att det generellt sett är medelålders vita män som får uttrycka sig i media, de har enligt Gunilla Jarlbro ett tolkningsföreträde när det gäller hur samhällsfrågor ska gestaltas.

Jag anser att kvinnor och män skildras olika i media beroende på sammanhang. Om man ska analysera olika bilder i media kan man se hur medieföretag väljer att representera personerna. Britt-Marie visade flera exempel på bilder ur tidningar och hur just den bildsättningen signalerade något om mannen eller kvinnan i inslaget. Media har en viktig roll när det gäller att föra fram verkligheten tycker jag. Med en viss typ av bild eller rubrik sättning i en tidningar kan innebörden te sig olika. Vilket vi diskuterade i vår förra kurs Organisation och kommunikation brukar media exempelvis framställa manliga och kvinnliga chefer på olika sätt: Om en chef i ett företag som omnämns i media är en kvinna brukar detta ofta påpekas med att säga ”den kvinnliga chefen på företaget” men om det är en man skrivs det ofta endast ”chefen på företaget..”. Kvinnor tenderar även att få olika smeknamn i form av ”järnladyn” eller ”Madame Saddam” när en stark kvinna är i chefs position. Män som uppfattas som mindre manliga får tvärtom epitet som påvisar att kvinnliga egenskaper är svaghetstecken. Jag tycker bilderna som visas i media påverkar attityder i samhället är något som de flesta människor tar intryck av. Därför har media ett stort ansvar när det gäller att förändra de, enligt mig, förlegade könsrollerna. Även Gunilla Jarlbro (2004) är inne på detta spår och drar en parallell till Gerbners Kultivationseffekter. Innebörden av dessa är att ju mer en person exempelvis tillbringar framför tv:n desto troligare är det att personen anammar den verklighetsuppfattning som förmedlas på Tv:n. Eftersom dessa bilder inte stämmer överens med verkligheten menar Gerbner att tv skapar en underlig värld. Kritiken mot dessa effekter är att det givetvis inte går att se individen som isolerad där alla influenser kommer ifrån tv. Men ändock tycker jag att det går att se att medierna har en nyckelroll när det gäller människors verklighetsuppfattning eftersom de har en väsentlig roll i de flesta människors liv. Som jag tidigare påpekade är kön en social konstruktion som påverkas av omgivningen, och media är i högsta grad delaktig i den omgivningen tror jag.

Britt-Maries föreläsning tror jag väckte diskussioner som många av oss inte tänkt på tidigare och jag tror det är viktigt för oss framtida media managers att vara medvetna om genusfrågor när det gäller medieproduktion. Eftersom vi är de framtida cheferna inom media blir det upp till oss att arbeta för mer jämlikhet.

Julia Luttrup

Nord, Lars och Strömbeck, Jesper (2004) Medierna och demokratin. Studentlitteratur